Mitt i museet fanns ett stort, runt torg med en elefant. Den var också jättestor. Uppe på andra våningen kunde man kika ner på torget och elefanten.
Generell kommentar om museet är att det kändes underhållet och välgjort. Min uppfattning är att det är barnvänligt, med diskussionsfrågor att prata med barnen om och saker att titta och peta på som passar även yngre. Dessutom fanns det något som var speciellt för lite äldre barn, men vi kollade inte närmare på det. Barnvänligheten gör ju också sitt till för ljudnivån, men det var ok.
 |
 |
 |
 |
Precis som på andra naturhistoriska museer fanns det massor av uppstoppade djur och skelett. De hade även en utställning om människans utveckling, därav skallarna här nedanför. De hade även ett insektszoo med levande insekter och vi fick klappa både en kackerlacka och en slags vandrande pinne.
 |
 |
 |
 |
Spana in räkan här – hon är från Danmark!
De hade även en mineralutställning, där höjdpunkten var Hope-diamanten! De hade även en hel del andra smycken – det kändes som att se kronjuvelerna.
 |
 |
Vidare fanns det massor av andra mineraler att kika på och läsa om. När jag inte fick allt för mycket vibbar av Fasta tillståndets fysik (som jag fortfarande inte har fått svar på om de kan rätta upp, utan är en poäng ifrån godkänt och examen) var det väldigt trevligt. Tänk att sten kan vara så fint!
Sen fanns givetvis också en (den för naturhistoriska museer obligatoriska?) fotoutställning. Den här till höger var min favorit!
 |
 |
Slutligen en kommentar om restaurangen: mycket bättre! Mycket bättre än de andra museerna vi besökt vill säga. Det fanns lite olika soppa, macka, pizza, burgare, mac'n'chees och så vidare att välja på. Priserna var okej, smaken ungefär samma som man får på IKEA det vill säga helt okej. Ljudmiljön var också acceptable och betydligt bättre dämpad än på Air & Space museeum. Nu hoppas jag bara att andra museer kan ta intryck av detta!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaOjoj! Jag hade faktiskt glömt av att jag har varit där också. Minns inte så mycket, förutom att det troligen var där som mamma köpte några stenar, bland annat ett förstenat träd tror jag. Måste verkligen leta rätt på USA-bilderna när jag kommer hemhem.
SvaraRaderaDessutom så ser jag nu att amerikaniseringen av ditt språk börjar komma. (Mer troligt är väl att du bara råkade byta plats på e och l i acceptabel. Det är dock inte lika roligt. :-) )
Tack så mycket för att jag får följa med på din, och Johans, "resa" och äventyr!
Det kan nog ha varit här – de hade en stor museibutik med bland annat olika stenar och mineraler. Tack för att du läser och kommenterar!
Radera