Statusuppdatering

Min man städar ur filtret till diskmaskinen. Det är jätteäckligt. Jag är jättetacksam att jag slipper. Vi (alltså han) borde nog göra det oftare. Nu vet vi i alla fall var det sitter. Sen ska vi gå ut och köpa en ny diskborste.

Efter den fjärde dagen blev det musik

Efter den fjärde dagen på nya jobbet blev det konsert. Johan sjöng tillsammans med sin kör, Washington International Chorus. De sjöng lite godbitar från den västerländska musikhistorien och som vanligt på en rad olika språk. Bland annat levererades den mest oskyldiga version av madrigalen Come Again jag någonsin hört.

Efteråt drack vi vin och sen gick några av oss till en pub i stan. Det var roligt.

Tredje dagen

Excel, excel – blir du någonsin min vän? Jag har försökt bygga ett stapeldiagram som "ser ut som på bilden" med en bild ur Wall Street Journal, definitivt inte gjord i excel, som förlaga. Jag saknade Matlab och hängav mig sedan åt fulhack.

Min chef pratade lite med mig idag också och frågade hur det gick med pendlingen. Jag har tidigare fått intrycket av att han tycker det är långt. Jag sa att det gick bra och han sa att vi nog skulle fundera på att skaffa en bil. Enligt honom skulle min restid kunna halveras då. Jag ville säga åt honom att det ska väl du ta å skita i, men hummade något om att vi funderade på bil. Jag förstår att han vill mig väl men vi har nog lite olika tankesätt.

Förvisso skulle en pendling med bil istället för metro kunna förkorta min restid men jag vet inte om jag skulle trivas så mycket bättre för det. Jag har inte något större emot att få sitta på tunnelbanan i godan ro, läsa, sticka, filosofera och kläcka smarta idéer. Kör jag bil måste jag ju koncentrera mig på det istället, och med min icke-vana av bilkörning kommer det ta ett tag innan jag kommer kunna slappna av. När ska jag då få tid att bara vara?

Andra dagen

Min access-bricka till jobbet. Den är gul
för jag är varken amerikansk medborgare eller
permanent bosatt här.

Jag har fått en Dell-dator på jobbet, en med docka. En sån som Johan valde när han köpte en dator till sig själv för några år sen. Fast nyare och därmed lite smidigare i formatet. På Johans jobb har han en MacBook Air, en sådan som jag valde när jag fick välja till mig själv. Ödets ironi.

Idag var andra dagen på jobbet och jag har lyckats få det tillägg till Excel och access till de hårddiskar som jag behöver för att kunna göra det jag ska. En av mina kollegor åker bort nästa vecka och jag ska ta över hennes arbetsuppgifter medan hon är borta typ en månad. Så jag ligger i hårdträning hos henne för att lära mig allt jag behöver. Samtidigt som hon ska undervisa mig ska hon givetvis göra sina vanliga uppgifter också, så det är lite körigt. Jag känner mig behövd i alla fall.

Idag har vi fått tårta för en kille fyllde år. Det var gott. På lunchen var det möte med den lokala och obligatoriska toastmaster-klubben. Man får mat. Företaget vill att vi övar upp våra prata-för-folk-förmågor. Det är i alla fall ett trevligt tillfälle att lära känna sina kollegor och även lära sig några nya ord. Tyvärr kommer jag inte längre ihåg det ord jag lärde mig idag. Det betydde typ glad eller lycklig, fast ett krångligt. Kanske började det på a. Det var rätt långt. Så att säga att jag lärde mig det kanske är lite att ta i. Men det finns alla möjligheter till nya lärdomar.

Mina nya kollegor är alla väldigt trevliga, många är i min ålder och de kommer från alla världens hörn. Dessutom jublar min hjärna över att bli sysselsatt igen!

Första dagen

Idag var första dagen på mitt nya jobb. Alla var väldigt snälla och glada, så det känns jättebra. Jag har att lära mig och hoppas att jag kommer igång snart och blir användbar. Nu är jag jättetrött. Zzz…

Monument för demokratin, byggt av slavar

Förra veckan hann vi med en guidad tur på the Capitol också, det hus där kongressen och senaten sitter. Och har gjort under nästan hela USAs tid som nation. På den guidade turen fick vi veta att den byggdes av folket och inte för att de var tvingade av någon diktator. Det mesta av arbetet utfördes förvisso av svarta slavar. Bra sätt att lägga grunden för en demokrati.

Han där i rött är vår guide. Det var väldigt många guidade turer som pågick samtidigt men det löstes med att alla fick hörlurar. Det fungerade faktiskt väldigt bra. Rotundan är under renovering, vilket ger byggnaden ett lite trist utseende utifrån där kupolen är klädd i byggnadsställningar. Inifrån kan man se att taket är täckt av ett donut-format plastskynke för att hindra saker från renoveringen att trilla ner på besökarna. Man kan i alla fall se takmålningen i gluggen.

Det fanns många statyer där in, främst av politiker. Varje delstat får välja två. Det måste inte vara politiker men det blir väl så. Här nere på den svart-vita bilden ser ni suffragetter och den långsmala bilden visar Rosa Parks staty. Så lärde vi oss om hur the Capitol blev till, både politiskt och byggnadstekniskt.

Bokens tempel

Kongressbiblioteket är väldigt vackert. Dessutom har de coola böcker där, så som Gutenbergs Bibel. Mycket vita marmorpelare här också, men även många vackra takmålningar med mer färg. Johan har varit här innan, med Matilda, men när vi skulle gå blev jag sjuk så det var bra att jag fick en ny chans nu.


Jag har dock inte hunnit gå den guidade turen än – när vi väl kom till biblioteket hade vi precis blivit guidade på Kapitolium och det var nästan en timme kvar tills den guidad turen skulle börja. Jag sparar det till en annan gång.

Man fick gå rund själv istället, till skillnad från på Kapitolium, och titta på utställningar och böcker. Jag var ändå mest fascinerad av arkitekturen.

Nu är det jul igen

Ursäkta uppehållet. Blogg-spirationen har sinat, trots att jag faktiskt har gjort saker. Jag ska försöka blogga ikapp lite om vad jag hittade på när Ingrid och Kasper var här förra veckan. Först ut blir besöket på julgransprydnadsbutiken i Alexandria (nej, vi åkte inte dit enbart för den här knäppknasiga inrättningen).

I Alexandria, en lite äldre stadsbebyggelse söder om Washington (men fortfarande inom metro-nätverket) finns the Christmas Attic. Den beskrivs oftast som eklektisk, och det stämmer ganska bra. De säljer julpynt, företrädelsevis sånt som man hänger i granen, så kallade Christmas Ornaments. Amerikanerna älskar sina julgranar och det är väldigt vanligt att man gör en gran med ett nytt tema varje år – t.ex. fåglar, musikinstrument, hjärtan eller någon färg. Och då kan ju en sådan här butik komma väl till pass.


Bara det att vi säger julgranskulor säger kanske något om hur lyckligt ovetande vi svenskar är om den här industrin. Men på the Christmas Attic har de verkligen allt man kan tänka sig, och inte tänka sig. Själv diggade jag den havsmonster-inspirerade bläckfisken och robotarna. Söta, eller hur? Medan andra kanske vill ha en piprökande tomte eller något golf-inspirerat.

Pausmusik

Ho ho! Här var det dött. Det är för att jag har ett liv – Ingrid och Johan som vi lärt känna i studentorkestern är här på besök. Vi har varit på the Capitol. Och grillat. Och en del andra turistaktiviteter. Det är roligt – min semester innan jag börjar jobba. Nu ska jag strax iväg och kolla på monument och Arlington (ja, igen) så det får bli mer bloggande med bilder senare. Ville bara säga hej och att jag lever. Hej!

Vi går på zoo

Efter att vi fått i oss lite sen lunch hade ambassaderna stängt men vi kände oss inte riktigt färdiga än. Vi drog därför bort till stadens zoo. Det är också en del av Smithsonian och således fri entré. Det var lite sorgligt emellanåt med djuren i bur, så som det kan vara på zoo, men vi hade i alla fall en trevlig stund.


Vi såg många olika slags djur – stora som små.

En genväg till Europa

Idag har det varit öppet hus på en massa EU-ambassader (de andra hade förra lördagen). Trots storslagna planer lyckades vi "bara" besöka tre stycken – Slovakien, Österrike och Storbritannien. Långa köer, stekande sol och att vi försökte manövrera en grupp på elva personer som skulle samsas och gå åt samma håll bidrog till det låga tempot – men trevligt hade vi! 

På Österrikiska ambassaden hade de en demonstration om hur man gör apfelstrudel. Bland annat bakar man ut sin deg väldigt, väldigt tunt – nästan som ett lakan.

På den Slovakiska ambassaden hade de en man som spelade på ett folkmusik-instrument som var nästan lika långt som honom själv, som en ihålig trästam och det lät lite som en jättelik blockflöjt. Det hade varit väldigt roligt om vi hade orkat vänta på den belgiska ambassaden men kön var flera timmar lång! Det gick rykten om att de bjöd på belgisk öl och det kan ju i så fall förklara saken.

Britterna hade i alla fall lyckats väldigt bra med visning av huset (bilden nere till vänster), rosenträdgården, folkdansare (bilden uppe till vänster) och give-aways som fejt-tatueringar med brittiska flaggan och solglasögon (bilden uppe till höger). Inne i residenset fanns en jättesnygg Andy Warhol-målning av drottning Elizabeth II (ovanför öppna spisen i bilden nere till vänster). Och jag träffade Doktorn!

Blomsterbrott

Det har varit svensk högsommarvärme och solsken hela veckan, med ca 20°C på morgonen och runt 30°C mitt på dagen och eftermiddagen. Innan det blivit allt för varmt passade jag på att ta en promenad i villaområdet och en sväng in i parken. Det har verkligen blivit grönt! Vad jag inte insåg var att jag också begick ett federalt brott.

"…any [...] activity that damages, harms or removes any natural, cultural or archeological resource is illegal. Violators are subject to fines and criminal prosecution by the United States Park Police." (min fetstil)

Jag plockade nämligen en liten liten bukett med blommor varav två kom från parken. Oops. Okej, jag visste kanske om att det nog var förbjudet, men frågan är om blommor verkligen kan klassas som en resource. Kanske inte. Fina är de i alla fall.

Sing sing along

Engelska är inte ett bra språk att sjunga på. Speciellt inte amerikansk engelska. Speciellt inte i klassisk kör. Vår dirigent har pekat ut några problematiska ord:

our
people
blessed
angels
love

Jag kan berätta att problemet är tungrots-r och tjocka l. Det är svårt att göra fina klanger när man klämmer till rösten på det sättet. Så man kan göra en hel konsert på, förvisso vårdad men ändå amerikansk engelska. Eller så kan man överväga att översätta musiken till något mer sångvänligt typ latin.

Silltallrik och måsskål

Jag är ju ingen inredningsbloggare men… när jag såg de här kunde jag inte låta bli! Kräftor, surströmming, krabba med strandväska, en hipster-mås och en säl med badring. Känns inte det hela väldigt Göteborg?

Grönt är skönt

Kolla vi har fått nya växter! Sticklingarna ska sättas i en kruka på sikt men så länge får de bo i var sitt vinglas. Det har verkligen varit varmt idag och det ser ut att hålla i sig nästa vecka med temperaturer upp emot 30°C, så de behöver allt vatten de kan få. Vi också. Ska se om jag kan få ner temperaturen i sovrummet nog för att kunna sova där. Hoppas de kör igång ac'n snart.

Parkhäng

Med solsken i blick tog vi våra nya cyklar på en tur i parken. Det var mycket härligt. Den cykeln jag har är det bara en växel på men det fungerade förvånansvärt bra. Om jag ska använda den mer ska jag nog försöka skaffa en cykelkorg till den så att jag kan ha med mig mina grejer utan att bli allt för svettig på ryggen.

Vi cyklade till södra delen av Rock Creak Park där vi träffade några kompisar för en stund på en filt. Vi småpratade, drack kaffe, åt bilar och jag stickade lite på ett fodral till Johans nya telefon. Ikväll blir det "allt som är gott"-middag även känt som plockmat, fast med bara goa grejer.

New York nu igen?!

I förrgår, astidigt på morgonen, åkte jag till NYC igen. Den här gången med Johan och i syftet att träffa kompis Karin. Hon bor normalt i Göteborg så vi passade på att ses när hon var i närheten. Vi bodde en natt i ett yttepyttelitet hotellrum och i går eftermiddag åkte vi hem för att direkt gå och dricka öl med några polare. Så i säng kom vi inte förrän sent. Vi hade det mycket bra.

Så New York den här gången blev en blixtvisit. Ännu blixtigare än förra gången. Någon gång ska vi ta oss tid och gå på alla museer. Den här gången har vi mest främst ätit mat. Bland annat hittade vi en grym indisk restaurang med en väldigt prisvärd lunchbuffé ($14) och speciellt rödbetsbollarna var gudomliga!

Vi hann gå på musikal också – Matilda! Baserad på Roald Dahls bok med samma namn, så klart. Vår brittiska kompis hade varnat oss för att de försökt få skådespelarna, och även barnen, att prata brittisk engelska och lyckats sådär, vilket hon tyckte var mycket irriterande. Som tur var störde det inte så mycket är man inte är modersmålstalare.

Det var en mycket underhållande show med duktiga artister, snygg scenografi och bra historieberättande. Jag vet inte om ni minns från boken, men scenen med flickan som blir svingad i sina flätor och iväg kastad som en slägga av rektorn är med. Nu måste vi snart läsa om Matilda, och på engelska den här gången. Om inte annat för att det är lättare att få tag på här.

Innan hemfärden hade vi någon timme över och tog en promenad på the High Lane Park. Det är en nedlagd, upphöjd järnvägsbana som man istället för att riva har gjort om till gångstråk. Inte precis vad jag skulle kalla park kanske, men en mysig promenad bland höghusen fast utan risk att bli påkörd. Många bänkar att vila fötterna på.

Dagen idag inleddes med att sova till 11. Nu är klockan ett och jag har dricker kaffe. Jag fortsätter nog i det här tempot idag.