Ångat är inget man ångrar

Förra veckan hjälpte jag en kompis att flyttpacka och eftersom hon flyttar till mindre behöver hon göra sig av med saker. Hon tänkte bland annat göra sig av med sin bambu-ångare – ett tråg av bambu som används för att ånga mat, till exempel dumplings. Efter jag och Johan gillar dumplings är det något vi har funderat på att skaffa, men det har på grund av flytt till en annan kontinent inte blivit av. Så visst kunde jag förbarma mig över den.

Idag var det dags för invigning. Saltknarkarens spenat-tofu-svamp-dumplings stod på menyn. Det var faktiskt väldigt enkelt att använda bambuångaren, och det blev gott. Nu har jag fått blodad tand att prova att ånga annat också, grönsaker t.ex. Enligt den lilla medföljande receptboken ska det vara perfekt för att pigga upp dagsgammalt bröd med också. Vi får väl se vart det tar vägen.

Baltimore brinner

Senaste dygnets nyhetsrubriker har till stor del handlat om upploppen i Baltimore, Marylands största stad och mindre än en timme härifrån. Jag tycker att SVDs Washington-korre skriver bra om det här och han tar även upp President Obamas kommentar (min fetstil)

"Utan att på något sätt ursäkta brottslighet är det så att vi vet att om vi har utfattiga områden renons på framtidsmöjligheter – där barn föds in i hopplös fattigdom med föräldrar som inte klarar att vara föräldrar på grund av missbruk, fängelsestraff, undermålig utbildning – så är chanserna större att dessa ungar hamnar i fängelse eller dödas än i college. …  I sådana miljöer lurar vi oss själva om vi tror att det räcker att skicka in polisen för att rensa upp."

Och visst, våld är verkligen inte en perfekt lösning, men jag kan helt ärligt förstå varför det känns som den enda möjligheten för många att göra sig hörda.

I LOVE it when white people break out their "MLK wouldn't want this" speech. Y'all killed him too, remember?? #BaltimoreRiots
— Semaj Moore (@kingscholastica) April 28, 2015

Lingonsyltförrådet var slut

Vi var på IKEA igår. Vi tog bussen. Det är prefekt att åka dit en vardagskväll – lugnt och skönt. Förutom det vi tänkt köpa av galgar och lakan, hittade vi så klart en massa annat väldigt behövligt. Bland annat köpte vi termosar och jättesöta servetter. Och vattenflaskor i form av isklampar och champagneflöjtar. Sugrören stod faktiskt på listan! Och så shoppade vi loss på matavdelningen – Sveriges andra ambassad. Tre burkar lingonsylt, tunnbröd, lakris (IKEA har lätt den bästa lakrisen, alltid superfärsk), müsli… de anställda tyckte nog att vi var lite konstiga. Vi sa att vi gillar svensk mat. Det finns som bekant folk till allt. De där servetterna fanns som kudde också, men vi lyckades hejda oss. Och eventuellt kan det vara så att vi har bytt plats på korkarna på termosarna för att vi tyckte det blev snyggare så. Den grön-rosa är alla fall för kaffe, och alltså min, medan den röd-gröna är för Johans te. Nu kan vi gå ut på utflykt!

Fixa och dona

Plötsligt kommer en dag av hypereffektivitet och jag har hunnit svara på mail, städa badrummet, starta tvättmaskinen, handla, torka av i köket, plocka ur diskmaskinen innan 10-kaffet. Just nu står mjölken i micron för att kunna bli fil sen och i eftermiddag ska jag åka till IKEA. Uppenbarligen har jag hunnit blogga också.

Något jag har funderat på är varför vissa dagar blir såhär och andra dagar orkar man knappt upp ur sängen och när man väl är ur den masar man omkring i mjukisbyxor, dricker kaffe och kollar tv-serier hela dagen. Varje uppgift utöver detta känns som att bestiga ett berg och man måste muta sig själv med att få köpa choklad för att man ska gå och handla.

Sömn och stressnivåer är så klart bidragande orsaker. Ibland tror jag att vädret är viktigt, men inte dagens väder, utan gårdagens. Var det fint väder igår är jag piggare och gladare idag, men var det trist väder igår blir jag tröttare och mer omotiverad idag. Det bästa vore ju om jag visste hur det fungerade så att jag i bästa fall kunde optimera formen inför viktiga saker, eller åtminstone kunde förutsäga vilken slags dag det skulle bli och planera utifrån det.

Är det bara jag som är så här upp och ner, eller är det fler?

Podcasts

När jag tänker att jag ska blogga varje dag blir jag plågsamt medveten om hur mycket mitt liv upprepar sig. Lördagslunch med polarna och nya stickprojekt. Planera och laga mat, kanske testa något nytt. Jag tänker att ni idag skulle slippa höra det och istället få ta del av några av alla de pod-casts jag lyssnar på, för att hålla hjärnan aktiv när allt för trista aktiviteter står på schemat.

Fantastisk Podd: Fantacy, SciFi- och skräckförfattare på svenska i Sverige och Finland pratar om skrivande, böcker, våndor och vändor i sina och andras världar.

Rätt avigt: Fem goda vänner som pratar stickning och annat livsviktigt. En hel del roliga stickspår och det perfekta sticksällskapet.

Stil i P1: De spinner trådar genom ekonomi, psykologi och samtidshistoria genom att berätta om människor som påverkat vår stil. Kläder och mode sätts i ett historiskt sammanhang och ofta lyftas personer som ignorerats i andra sammanhang.

Nöjer ni er med musik i öronen, eller har ni några egna favoritpoddar att tipsa om?

Påtår

Jag bestämmer att det nog räcker att göra två koppar kaffe. Jag lägger i tre skopor kaffepulver. Jag tar ur en skopa kaffepulver. Jag häller i vatten för tre koppar kaffe. Jag inser att jag nog behöver tre koppar kaffe och lägger tillbaka en skopa pulver.

Annars är det bra. Ikväll blir det handarbetesmöte och jag har bakat cheesecake (fast glutenfri) för att fira nya jobbet och tacka för fin support. Hela dagen har varit lite handarbetig för jag har också sytt små fickor till mina strumpstickor för att hålla i sär de olika storlekarna. Ikväll blir det nog att sticka lite till på raggsockorna jag håller på med till Johan. Har själva foten och tån kvar så det passar bra att göra medan man pratar.

Ett skepp kommer lastat…

… med jobb till mig (och champagne tydligen)! Jag har tackat ja till det jobb jag intervjuade för på ICF International! Jag börjar 18 maj, precis efter våra vänner IoK har varit här på besök. Passande, va? Jag vill ju inte missa besökt på kongressen heller!

Jag är inte arbetslös längre! Wo-ho! Dessutom skiner solen! Wo-ho! Arbetsfriii! Wo-ho. Från firandet i fredags när jag fått erbjudandet -->

Det var så himla rätt att åka till NYC. Gôtta mig.

Nu är det dags för reklamfilm!

Som jag skrev för ett tag sen har jag börjat engagera mig i organisationen Our Task. Vi jobbar för att stärka ungas röst i klimatfrågan. Vi har spelat in en liten promotionvideo och nu finns den ute – kolla jag är med på film!

Konsert

Idag har Johan spelat konsert med sin orkester. De spelade Overtyre till "The Wasps" av Vaughan Williams, ett stycke av Ravel med ett franskt namn och avslutade med Beethovens första symfoni.

Extrarep med skakmusik

Säsongens extra körrep inföll idag. Så det har jag gjort i knappt 6 h idag. Sjungit. Vi gör, som sagt, en konsert med tidig amerikansk nybyggarmusik från en religiös grupp som kallas Shakers arrangerad av en kompositör som kören brukar jobba tillsammans med. Det är fin musik och intressant att lära sig om den här historian men det blir lite väl mycket av samma sak för min smak. Jag hade tänkt spela in lite från repet idag så ni kunde få ett smakprov men det blev inte av. En annan gång kanske.

Vi ses igen!

Sista dagen i New York, igår alltså, hann vi med att titta på några fina hus, byggnader och skyskrapor till. Vi gick in i Chrysler Building, kikade in i Empire State Building och besökte Centralstationen. Efter en snabb lunch var det dags att sätta mamma på tåget till flygplatsen och mig på en buss tillbaka till Washington.

Hejdå stora staden!

Resten av New York

FNs högkvarter – nästa gång får jag försöka få gå den guidade turen – och Dag Hammarskölds plats. Vidare mot Rockefeller center via Diamond Districts överdådiga skyltfönster och Time Squares hysteriska reklamskyltar. På Rockefeller center såg vi fin konst och en påskhare av växter. Jag tog en tur i legobutiken också. En sväng in på S:t Pauls Cathedral bland byggställningar och helgon, innan en japansk lunch på den tvättäkta japanska soba-restaurangen Soba Nikko. Det smakade som i Tokyo.

Efter lunchen åkte vi upp i Rockafella center för att kolla på utsikten och försöka ta innovativa foton. Och stå i kö, så klart. Eftermiddagen andra anhalt blev Central Park. Grönskan har inte slagit ut här än, som i Washington, men det är på gång. Damen på lunchrestaurangen sa att det varit kallt här ända fram till den här veckan, så vi hade i alla fall tur med vädret för det har varit toppen.



Dagens sista anhalt (före sängen vill säga) blev ett riktigt trevligt burgarställe. Efter att ha lurat morsan att äta asiatiskt av olika slag ville jag se till att hon fick en ordentligt amerikansk måltid innan hemfärden. Lokalproducerad öl blev det till också. I morgon är det sista timmarna i NY för mig, och i Amerikat för mamma. Frågan är vad vi ska hitta på?

Gyllene Enhörning lastad med dim sum

Kvällen börjades i Little Italy som snart övergick i China Town. Här lyckades jag lura i mamma att vi skulle äta dim sum med bland annat dumplings till middag. Det är nämligen kinesisk mat som jag uppskattar och som hon aldrig provat innan. Vi hittade en restaurang som hette The Golden Unicorn – vem kan motstå ett sådant namn? – och som var helt okej. Mamma var nöjd med sin första dim sum-upplevelse och prisade det gröna teet. Själv har jag ätit bättre, men det var helt trevligt. Det viktigaste var väl att vi blev mätta och att morsan inte blev helt avskräckt.

Efteråt gick vi och tog en öl på ett mycket trevligt ställe med många goda öl på tapp. Efter att ha gett bartendern/servitören en kort beskrivning av vad för öl vi gillar fick vi rekommenderat var sin öl som passade visade sig passa perfekt. Har ni vägarna förbi tycker jag ni ska gå hit. Church Publick hette stället och jag gissar att namnet kommer från att det ligger vid Church Street snarare än någon religiös övertygelse.

Sedan rumlade vi så sakterliga hem genom den ljumma kvällen. Helt ärligt så verkar New York sova ungefär lika mycket eller lite som andra storstäder. Och då var klockan ändå bara strax efter nio. Mysigt var det i alla fall. Bara lite Paris-syndrom.

New York, New York!

Första hela dagen i New York börjades med (ja, börja som i efter frukost alltså) med att vi tog tunnelbanan till Brooklyn för att sedan promenera över bron mot Manhattans skyskrapor.
Sedan gick vi till 9/11 memorial. De håller på att bygga upp det nya World Trade Center omkring, och byggnad 1 stod redan på plats. Mycket snyggt alltsammans. Utom möjligtvis själva byggarbetsplatsen, men det har potential.

Vidare rörde vi oss ner mot Wall street och Battery Park. Här hittade vi det svenska caféet FIKA som vi köpte med oss jättegoda lunchmackor ifrån. Dessa inmundigades i Battery Park (som är under ombyggnation, men även detta blir nog bra när det blir klart) med utsikt över hamnen. Och Frihetsgudinnan.Även efter att ha suttit och ätit var vi lite småtrötta i benen och vi hoppade på (gratis)-färjan till Staten Island för att få en bättre kik på berömdheten. Mysigt att åka båt också.


Mätta och med uppvilade fötter fortsatte vi igenom Battery Park och sedan upp till Trinity Church. Men vi krokade snart igen och nu är vi tillbaka på vandrarhemmet för att dricka kaffe och ladda batterierna (även bokstavligt) innan kvällens besök i China Town!

På plats i stora staden

Mamma och jag har åkt till New York idag! Jag borde egentligen gå på jobbmässa på torsdag men jag orkar inte bara sitta hemma och vänta på besked om jobbet jag intervjuade för förra veckan. Mamma hade ändå bokat ett dubbelrum i förhoppningen att jag hade möjlighet att hänga på så jag tog chansen. Om ni kallar mig oansvarig tar jag det som en komplimang för jag har så många fler gånger fått höra att jag behöver släppa loss, slappna av. Well, det här är jag som släpper loss. Att vanka av och an hemma i väntan på att höra tillbaka är pest. Och att mamma och jag får dela våra första gången i New York händer bara en gång.

Vi har idag åkt buss och kom till stan på eftermiddagen. Sen har vi vandrat om kring, kollat på parker och höghus samt ätit en jättegod middag. Vi hittade ett koreansk-inspirerat ställe som hade happy hour – mycket prisvärt, mysigt och gott!

Nu är vi tillbaka på vandrarhemmet vid Union Square. Det är enkelt men trevligt. Enda nackdelen är nog ett rätt långsamt internet, så vi får se hur det blir med bilderna här på bloggen. Annars får det bli en bildbomb här på fredag när jag kommer hem igen.

Grillpremiär

Med vad man i Sverige kallas sommarväder och med grillmästar-mamma på plats blev grillat till middag. Årets premiär. För att få upp aptiten tog vi en promenad i parken. Jag har dessutom fått stickat klart den första av raggsockarna jag tänkt göra till Johan. Ok, jag vet att det är helt fel säsong, men hur ogärna vi än vill tänka på det kommer det fler vintrar.

Körsbärsträden i full blom

I arla morgonstund gav vi oss i väg för att titta på körsbärsblomningen. Redan med första vagnen från Silver Spring in mot stan åkte vi för att möta två av våra vänner som också jobbar på NASA. Vi promenerade sedan en runda längs vattnet, och trots att klockan knappt var åtta på morgonen var det ganska mycket folk. Vi fick i alla fall sett två av monumenten vi inte hunnit med innan – Jefferson och Roosevelt.


Sedan blev det våffel-brunch innan vi letade oss hemåt igen – och då var det väldigt mycket mer folk på stan. Det var alltså klokt att börja så tidigt. Solen värmde gott!

Jobb på G!

Jag är helt slut i huvudet. Jag har varit på jobbintervju. I Fairfax, VA. Det går metro dit. Jag har aldrig inte fått ett jobb jag har intervjuat för. Jag vill inte att det här blir det första. Jobbet verkar väldigt spännande och företaget är intressant. Jag har skrivit mina tack-brev. Nu är det bara vänta som gäller. Jag är inte så bra på det.

Jag har intervjuat med sex olika personer, så troligen behöver jag inte komma in för fler intervjuer utan de kan ta ett beslut utifrån det här. Det var bara en som jag kände noll personkemi med, men det vägs väl upp av att en annan var extremt positiv och verkade kunna anställa mig på fläcken om det bara var hans beslut. Förhoppningsvis får jag svar i mitten på nästa vecka men har blivit lovad att det ska ta max två veckor. Det beror på när de alla har möjlighet att samlas och diskutera. Hoppas det går fort. Jag har så svårt att motivera mig att söka andra tjänster under tiden. Dessutom vore det så klart roligare att åka till NY med mamma nästa vecka istället för att gå på jobbmässa. Beslut nu, tack!

Mamma på meetup

Och så här snygga var vi när mamma var med mig till mitt handarbetesmöte. Hon hade inget pyssel med sig (jag hade först sagt att hon inte fick följa med om hon inte hade något sådant men det var mest på skämt) men verkade glad ändå.

Filminspelning

Igår var jag på filminspelning med organisationen Our Task. Vi håller på att göra en kort film för att söka donationer. Just nu håller de på och klipper och redigerar och allt sånt men så länge kan ni kolla på vår hemsida ourtask.org.

Ugglans nya bekymmer

Shopping och solsken

Idag har jag tagit mamma till Georgetown för att shoppa kläder. Det bjöds på 25°C varmt och sol och efter några timmar behövde vi en paus. In på en gränd hittade vi ett café med en uteplats i skugga där vi kunde bli serverade var sin läskande drink med tillhörande makroner. Det var härligt.

I går kväll läste vi dessutom det sista av epilogen till Utvandrarna-quadrologin. Alla dog. Ett bitterljuvt slut. Vetskapen att hans barn har fått ett bättre liv än de hade fått i Sverige, blandat med ensamhet och hemlängtan. Och vi har vetskapen att idag är det Sverige som är det nya landet för många.

Nu ger vi oss istället på nästa klassiker – Anna Karenina i översättning till svenska som mamma hade med sig till hos.

Mamma, marknaden och monumenten

Nu är mamma här och idag har vi kört ett DC-intro med först Eastern Market och brunch, sedan en monumentrunda – Washington, Vietnamkriget, Einstein, Lincoln, Koreakriget och Martin Luther King. Till mammas stora besvikelse är dammen framför Lincoln-monumentet fortfarande tom. Jag undrar varför. För visst att de tömmer den på vintern men nu har det varit varmt länge och de borde kunna släppa på vattnet. Alla andra dammar och fontäner i området är på.

Det var lite blåsigt på förmiddagen men när vi kom upp från metron vid The Mall värmde solen gott och vi kunde ta av oss jackor och koftor. Körsbärsblommorna är inte riktigt utslagna – men på god väg. Nästa vecka förväntas de ha sin topp och turisterna med dem. Vi får se om vi tar oss iväg till Jefferson-monumentet under denna eller början av nästa vecka. Där ska det tydligen blomma som mest. Det är dessutom ett monument vi inte besökt än och enligt vakten/guiden vid King-monumentet är det en höjdare. Men en annan dag, som sagt.

Nu är vi tillbaka hemma med solvarma kinder och en påskmiddag i magen. Mums!

Bröllop!

Idag har vi varit på bröllop – Tove (~) har fått sin Omar! Vi känner Tove från Barocken och så går hon och hittar sig en man som bor bara på andra sidan DC. Väldigt trevligt och fantastiskt god libanesisk mat.


Tack för att vi fick vara med och dela er dag!

Bicycle! bicycle!

På jobbsökseminarierna har jag träffat en kvinna som heter Bonnie. Hon bodde och arbetade i Sverige när hon var ung i början 80-talet. Hon är alltså i min mammas ålder. Det är väldigt roligt att hennes bild av Sverige basers till största del på hur det var då. (Om du inte förstår hur jag menar, se Historieätarna 80-talsavsnitt. Äh, har du inte sett det kan du se det i alla fall, det är vansinnigt roligt.) Hon bor också här i Silver Spring så jag brukar få åka med henne på lördag morgonen, vilket ger mig ca 1 h längre sovmorgon än om jag skulle åka kollektivt. Mycket uppskattat på helgmorgonen.

En dag i bilen nämnde jag i förbigående att Johan har funderat på att skaffa en cykel. Bonnies partner gillar också att cykla och hon säger då att "Frank har säkert cyklar ni kan få".

Så i början av veckan var de här och åt middag och hade med sig cyklar till oss. Vi har dock inget cykelförråd, så det är tur att vi har extra plats i vardagsrummet.

Påskliljan ute i backarna står

DC bjuder idag på strålande sol och nästan 20°C varmt. Jag behövde röra lite på mig – förkylningen börjar äntligen ge med sig på allvar – och tog en promenad i vårsolen.

Det var inte mycket grönt än men några små vårblommor hade börjat titta fram. Inga vitsippor, tyvärr. Jag vet inte ens om de växer här? Men en hel del av någon liknade gul blomma (inte den på bilden). Kan det vara gulsippa, kanske.

Dagens funderingar består främst i varför de kristna fundamentalisterna måste kämpa för "religonsfrihet" genom att få diskriminera homosexuella istället för att fler religiösa högtider ska vara helgdagar. Långfredagen räknas inte som helgdag här.

Men i morgon kommer mamma och hälsar på! Det ska bli så roligt att få visa henne hur vi har det här. Så förbered er för mer turist-bloggande nästa vecka. Vi får se vad vi kan hitta på som vi inte har sett än – guidad tur på kapitolium står i alla fall på agendan!

Klimatrapport på volontärbasis

Det här med att blogga varje dag går ju så där. Jag har förvisso öka frekvensen något men det känns som att antigen har jag tid att skriva men inget att skriva om eller så händer det massor men så kommer jag hem så sent att jag bara vill sova och inte blogga.

Idag ska träffa en man som håller på med ett volontärinitiativ för att producera en klimatrapport. Det låter helt galet men han har gjort det en gång innan. 1980 kom den ut och den verkar ha blivit rätt så använd bland myndigheter här i USA. De verkade vara intresserade av att engagera unga vuxna som jag själv och om jag inte får något betalt jobb får jag se till att skaffa mig spännande obetalda saker att göra. Detta är inte ett april-skämt och jag får återkomma efter mötet med mer detaljer om hur det här ska gå till.