lördag 4 oktober 2014

Om att flytta söderut

Astronomen Johan gästbloggar om vår närmaste stjärna

Nu kanske ni tycker att vi i första hand flyttat västerut, men vi har faktiskt också flyttat en bra bit söderut – från 58°N till 39°N. Det gör sitt till med både solhöjd och daglängd. När vi kom hit så tyckte vi att det var väldigt varmt (vilket det också var, runt 30-35°C), men även när det blev lite svalare dagar kändes det väldigt varmt i solen. Inte så konstigt, när solhöjden i D.C. mitt på dagen den 11 september motsvarade solhöjden i Göteborg mitt på dagen på midsommar.

Sommartid är givetvis dagarna kortare här än i Sverige, så man får klara sig utan de ljusa sommarnätterna, men nu när vi passerat höstdagjämningen så är dagarna längre här än i Sverige. Faktum är att vid midvintersolståndet, årets kortaste dag, så är solen uppe i Göteborg 6 timmar och 31 minuter, men här är den uppe hela 9 timmar och 26 minuter. Så länge är solen uppe i Göteborg den 27 oktober – alltså: Vintern här blir aldrig mörkare än den är i Göteborg i slutet av oktober, sen vänder det igen!

När det gäller väder och temperatur kan det däremot bli minst lika ruskigt som hemma, men jag tycker ändå att solljuset är väldigt betydelsefullt för humöret.

National Gallery of Art en solig septemberdag
Nu hoppas jag att ni inte blev ruskigt avundsjuka, det var i så fall inte meningen. Men om ni tycker att det är eländigt mörkt hemma i Sverige i december och januari får ni gärna komma hit och njuta av solen - vi är lika långt söderut som Azorerna!

2 kommentarer:

  1. Jag minns att en av de saker som fick mig att inse att Washington D.C. ligger en bit längre söderut än Sverige, var Polstjärnans höjd över horisonten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj! Jag tycker det är svårt att se några stjärnor alls här i stadsljuset!

      Radera