Konstmuseet – en lördagsutflykt i en akt

Helgens kulturella upplevelse var konstmuseet som egentligen består av två museer: American Art Museeum och Porträttgalleriet. Jag var mest intresserad av konstdelen och det var också den jag tyckte var mest intressant – speciellt tredje våningen med modernare konst. Det var också där vi började.

Som vanligt på konstmuseer så hade de flesta verken allt för lite förklaring för att vi noviser ska kunna ta till oss innehållet till fullo. Jag vet att det är för att konsten ska få tala för sig själv och man inte vill skriva någon på nästan. Men det förutsätter ändå att man vet något om konstnären, tidsandan, samhällsklimatet som verket kommenterar och i slutändan blir avsaknaden av information snarare elitistisk.

Jag uppskattade i alla fall den moderna konsten väldigt mycket och därför är alla bilderna i det här inlägget därifrån. Jag rekommenderar ett besök!

Porträttgalleriet var på ett sätt ganska lamt. Det var en massa kända (och för mig okända) människor som var avporträtterade och så fanns det fakta om dem, när de levt, vad de gjort och varför de var kända.

Jag önskar att de istället hade tagit en mer konstnärlig vinkel på porträtten. Istället för att förklara varför någon var känd hade jag velat veta varför de var avbildade så som de var avbildade. Vilka drag ville konstnären framhäva och vad säger det här porträttet om den porträtterade? Som det var nu kändes det mest som introduktioner till en massa wikipedia-artiklar.

Allt som allt är konstmuseet en fint museum – fina lokaler, mycket intressant konst och på grund av inriktningen på konst relativt lugnt (inget för småbarnfamiljen). Och om ni inte har något särskilt intresse av skulpturer av nakna kvinnor, svulstiga landskap eller tråk-söta änglar kan ni ju, precis som vi, främst sikta in er på våning tre.

Okej, ett porträtt gillade jag, men det hängde inte ens i porträttgalleriet. Det är den här kvinnan. Jag noterade inte varken hennes eller konstnärens namn.

Jag vet inte om det syns på mitt foto här men hon ser så sur ur. Riktigt sur. Som om hon ber hela världen att dra åt helvete. Det kändes uppfriskande bland alla gulliga änglar och lätt pornografiska statyer.

Och, ja, det här galleriet gillar svulstiga ramar.