Våroffer i the Kennedy Center

Är det inte typiskt att när man har mycket att blogga om har man inte tid att göra det, och när man har tid har man inget att skiva om alls.

Igår var i alla fall Johan och jag och lyssnade på symfonikerna. Det var min födelsedagspresent och huvudnumret var Stravinskys Våroffer. Det är verkligen fantastisk musik!

Konserten hölls i John F. Kennedy Center for the Performing Arts – en byggnad namngiven efter den kulturälskande presidenten enbart för scenkonst. Det finns, förutom konserthallen vi var i, även en operasal. Det är en imponerande byggnad som ser ut så här utifrån.

Fotot ovan föreställer insidan av konsertsalen. Precis efter det togs sa de åt mig att man inte fick fotografera så det är det enda fotot jag har inifrån. Jag fattar att det stör om man fotar under själva föreställningen, men enligt mig fånigt att man inte ens får ta en bild före eller efter.

Musiken vi hörde var som sagt Stravinsky. Dessutom spelade de en flöjtkonsert av Mozart. Mozart är ju en av de tråkigaste och mest överskattade kompositörerna, och jämfört med Stravinsky är det som att jämföra the Backstreet Boys med the Beatles. Tur att den skicklige (och dansanta) flöjtisten och resten av musiken räddade det hela.

Kvällen inledde med ett stycke av Auerbach som, enligt programmet, var en hyllning till Mozart. Detta var mycket bra musik och vi funderade på om det inte snarare skulle ses som en drift med densamme. Detta var i alla fall första gången den här orkestern framförde stycket, och det var skriven så sent som 2010.

Jag har aldrig förut hört Våroffer i sin helhet, och jag är glad att det äntligen blev av! En mycket lyckad kväll.