torsdag 29 januari 2015

Om diskriminering och lika möjligheter på arbetsmarknaden

I princip alla företag jag har tittat på jobb hos skriver att de är en Equal Opportunity employer och har en text som beskriver att de inte diskriminerar med avseende på ras, ursprung, funktion, veteranstatus, sexuell läggning, könstillhörighet o.s.v. Jag har inte riktigt fått någon klarhet i om detta är något som följs upp av någon extern myndighet eller organisation. Vid varje jobbansökan som inte sker med ett webformulär får man även möjlighet att registrera kön, ras/etnicitet, funktion och veteranstatus. Detta ska sparas separat från ansökan och inte påverka ens möjlighet, men jag tror att tanken är att de ska anställa i proportion till hur många som söker. Exempel: Om 40% av de som söker är synskadade bör detta reflekteras i att ca 40% av de som anställs är synskadade. Det är som sagt väldigt oklart hur detta följs upp. Jag har inte hittat någon som skyltar särskilt tydligt om sin statistik och jag vet inte om det finns någon som kan förbjuda en från att kalla sig Equal Opportunity employer.

Samtidigt vet vi att det pågår en diskriminering mot vissa grupper i samhället. Lyssna gärna på Agnes Wolds sommarprat från 11 augusti 2014, eller läs om någon av de otaliga försök som gjort där samma CV har presenterats med mansnamn eller kvinnonamn och hur olika de har bedömts. De fördomar som diskrimineringen bygger på är inget vi bara kan sluta ha. Vi diskriminerar inte här längre. Det är inte så enkelt.

Jag läste idag en artikel om hur rasifierade kvinnor inom STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) bemöts. De trycks konstant in i stereotyper och upplever en mångfacetterad uppsättning av diskriminering där fördomar om ursprung och kön samspelar. Enligt artikeln slutar ungefär hälften av kvinnorna inom STEM ungefär halvvägs in i karriären. De pallar inte mer. Att hela tiden behöva parera för fördomar tar energi och många upplever att det är inte värt det. Det hjälper knappas i toppen att rekrytera jämnt bland nyutexaminerade då.

Om man menar allvar med att vilka erbjuda en diverserad arbetsplats med lika möjligheter för alla, då är det dags att göra mer än skriva fina policy-dokument.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar