Singing by the Circle

Jag har ju inte varit helt nöjd med min kör under våren. Den är så stor att hur jag sjunger varken gör till eller från och jag önskar lite mer ambition. Skillnaden mellan första repet och konserten ska vara större. Så igår var jag och provsjöng för Thomas Circle Singers. Jag hade span på dem redan i vintras men då hade de ingen antagning. Så hörde jag av mig i söndag och provsjungning var redan två dagar senare. Tur att jag inte väntade längre med att höra av mig!

Jag fick först sjunga en amerikansk folkvisa i några olika tonarter för att värma upp. Jag kände väl till melodin -- den har tjänstgjort som snapssång vid diverse Chalmerssittningar tillsammans med texten "Hell dig du lille vän...". Det sist berättade jag inte för han som höll i provsjungningen. Jag fick också skryta lite om att min senaste dirigent i Sverige sjunger med Svenska kammarkören, som så klart är känd inom körkrestsar även här.

Sen gjorde vi några skalövningar, det obligatoriska a vista-provet (det var inte så farligt) samt att göra cresc och dim på åtta slag vardera på en given ton. Den sista var en ny övning. Jag fick även sjunga med så långa fraser, utan att andas emellan, som möjligt, samt sjunga den lägre av två han spelade på pianot. Det mesta gick bra, om än inte perfekt. Jag var lite nervös och ringrostig och kom nog inte högre än ett G. Jag har inte sjungit sen vår konsert i juni, så jag var lite orolig att jag inte skulle kunna klassas som första sopran. Det finns alltid för gott om sopraner.

Efter den dryga kvarten av provsjuning tackade vi för oss och jag fick beskedet att han skulle höra av sig i slutet av veckan. Så nu, alldeles precis, fick jag ett mail om jag är erbjuden en plats som första sopran i Thomas Circle Singers! Jag ska nog suga på karamellen och vänta med att svara till i kväll.