Kortsiktiga insikter i höstrusk

Jag brukar säga att jag försöker förstå det amerikanska samhället, och igår när vi satt vi köksbordet kom jag ett steg närmare. Jag fråga ofta, både mig själv och andra, varför det är som det är här, varför folk gör som de gör och varför samhället är organiserat som det är. Svaret är osmickrande, otrevligt, kanske orättvist, men det gav mig insikt. Svaret är dumsnål. Varför har vi enkelglasfönster, det är bullrigt för oss och dyrt för energiräkningen -- det sparade pengar i just då när beslutet togs. Varför är det så dyrt att åka metro, de gör ju bara att folk tar bilen istället -- det ger intrycket av att ge större inkomster. Varför röstar så många för sänkta skatter för de rika när de själva inte är så rika -- om de skulle bli så rika skulle de tjäna på det. Varför tar ingen ut semester även om de har, det leder bara till att de blir trötta på sitt jobb -- det ser bra ut för chefen just nu. Alla dessa saker verkade helt ologiska för mig tills jag insåg kortsiktigheten i tänkandet. Nu försöker jag bara acceptera att de flesta nöjer sig med att tänka ett och endast ett steg.

Vi fick föresten höst nu i veckan. Det är "bara" 20-25C på dagen, och i natt var det bara 12, vilket i alla fall jag räknar som höst. Det är så härligt! Jag övervägde till och med att ta på mig jacka idag, men insåg att det skulle bli bökigt i eftermiddag när jag ska hem och det är varmare. Istället blev det sjal och mina nya, tunna, vantar. Äntligen!