Försenad juleklapp

Jag fick en försenad julklapp av Johan. Jag har önskat mig den sen den kom ut i höstas, och letat efter den på tre kontinenter utan napp. Nu är jag glad. :D

Jobbsökningstips

Jag tänkte försöka sammanfatta det jag tyckte var mest hjälpsamt av de jobbsökningsråd jag har fått hittills.

Vad kan jag tillföra marknaden?
Denna rubrik har jag sedan underdelat i tre kategorier: Kunskap, erfarenhet och förmågor.

Vad vill jag göra?
Alltså vad jag skulle vilja jobba med om jag fick välja fritt. Vart vill jag sträva och göra om några år. För mig handlar det om att jag vill sträva mot en projektledarroll för det tycker jag verkar roligt.

Vilka företag står högst upp på din önskelista?
Välj ut dem. Fokusera på att lära dig mer om dem. Gå på event/möten som de sponsrar, fråga ditt kontaktnät om någon känner någon där de kan presentera dig för.

Målet är att få möten, inte att maila CVn.
Det här kanske är larvigt men jag har verkligen blundat för detta faktum och det är något jag behöver ta tag i.

Skriv din presentation, t.ex. på LinkedIn och liknande, som om du vore "kvällens talare".
Jag tycker det gjorde det lättare att få ett utifrån-prespektiv. Dessutom får jag en framgångssaga. Så hur skulle någon utan skruppler formulera sig för att sälja produkten dig?

Skriv ditt CV för ditt drömjobb. Det är ok om det är lite längre så länge allt är relevant för tjänsten du söker.
Jag har numera ökat typstorleken, strukit jobbet på Burger King, skrivit allt i punktlistor istället för löpande text, samt låtit hela baletten sväva ut på en tredje sida. Jag känner mig fri. Jag ska e-posta iväg det för feedback i dag, får se hur fri jag känner mig efter det.

Frivilligarbeta på jobbmässor.

Givetvis har en massa andra tips av olika typ dykt upp men dessa är de som jag främst kommer använda mig av nu till att börja med.

Vi grottutforskar!

Helgdag = utflyktsdag! Tillsammans med ett gäng från NASA spenderade vi Martin Luther King-dagen med att åka till Virginia och kolla på deras grotta! Detta fick även tjäna som veckas (för förra veckan) kulturupplevelse.

Den guidade turen var ca en timme (om jag minns rätt?). Det var intressant och grottan var väldigt vacker. Massor av stalaktiter, stalagmiter, kolumner och andra formationer. De hade dessutom något som såg ut som gardiner. Fast i sten. Det var lite smålurigt att fota där inne men jag har försökt fånga fenomenet på bilden nere till vänster. Det är som stalaktiter men som bildats där taket lutar, så att vattnet med mineralerna runnit lite. Devis var de så tunna att de var lite lätt transparenta.

På båda de två andra bilderna har jag fotat "sjöar". Vid den översta exemplifieras spegelblank värdigt en ordbok. Den nedre är "önskedammen" och den är grönaktig på grund av de kopparmynt folk har kastat i.

I anslutning till grottanläggningen fanns även ett litet Bil- och vagnmuseum. Det är inte riktigt lönt att åka 2 timmar för att bara kolla på bilarna om man inte är extrem intresserade men eftersom det ändå ingick i entrébiljetten till museet så tog vi oss en titt.

Grottorna ligger alltså ungefär 2 timmars bilväg från D.C., i Virginia och det var en rolig tur. Grottorna var verkligen vackra och det var lagom för en endags road trip.

Uppdatering: Det fanns en "orgel" (mer som ett klockspel) också! Den spelades genom att små mekanismer slog på stalaktiterna. En snubbe hade spenderat 3 år för att hitta rätt toner, samt reserver till dem. Vi fick höra en automatisk uppspelning och Johan tog en video! Det slamrar lite för, öh, människor men om ni lyssnar noga kan ni höra tonerna från berget!

Här finns en youtube-video där ni kan höra en guide berätta om instrumentet och även höra (eventuellt lite tydligare) hur det låter.

Jag har stickat en mössa!

Här är den! Mitt första projekt med rundstickor och även det första med ett lite mer avancerat spetsmönster. Själva mönstret är Foliage hat (gratis, Ravelry download) och det var superenkelt att följa. Väldigt tydligt och mönstret presenteras både i skrift och grafiskt. Garnet är ett jättemjukt alpacka garn från Japan som jag köpte i Tokyo. Det här är en perfekt mössa för lite småkalla dagar. Och trots vissa missar på vägen är jag väldigt nöjd.


Jag insåg att detta är första gången jag använder selfie-moden på mobilen. Men vilken dålig upplösning den blir! Ni kan i alla fall se hur det blev.

Toadörrsfunderingar

Det är helt normalt att inte ha lås på toadörren. Det verkar i alla fall en stor del av amerikanerna tycka. Istället har man ett system där man lämnar dörren på glänt när den är ledig. Stängd dörr betyder upptaget. Det systemet tillämpas till exempel på toaletten nere i gymmet här i huset, och det var så även hos dem vi besökte på Thanksgiving.

Här hemma har vi oftast toadörren halvöppen eftersom vi inte har någon uppvärmning på toa och isoleringen är sådär. Därför blir det annars jättekallt där inne. Till sommarn få jag ha stängt igen, det kan knappast bli för varmt i ett rum som man ska klä av sig i.

Sista körstycket

Här är det sista stycket i vårens körrepertoar. I alla fall av de vi fått ut. Eventuellt kommer det ytterligare ett, beroende på hur det gå. Jag tycker det är både vacker och intressant musik. Och lite svårt. Speciellt svårt är det att sjunga andra sopran för första gången, det är lite luriga klanger ibland. Men en utmaningar är väl vad jag behöver körmässigt just nu, och det är också vad jag har fått.

Detta var den vettigaste inspelningen jag kunde hitta på youtube, de flesta körer sjunger helt andra When Music Sounds trots att jag specifikt sökte på Stephen Paulus. Den här kören verkar ha en oroväckande tendens att kompositörer tenderar att dö när de planerar att sjunga deras musik. Paulus gick bort i höstas. I alla fall: ett stycke modern amerikansk körmusik, var så goda!

Körsång och religiösa extremister på snabbmatsrestauranger

Igår var jag på CV-skrivar-workshop. Det var givande och jag har ni gjort om hela min resumé. Förhoppningsvis kan jag få lite feedback på mötet på lördag.

I går var även andra repet med kören. Jag är helt vilsen. Det är bra med utmaningar. Jag satt bredvid en stark förstasopran och att då sjunga andrasopran för första gången, dessutom på ett rätt svårt styck, ja, det var inte så lätt. Jag vet inte vilka som är vilken stämma än, inte heller exakt var de olika stämmorna sitter, så det är svårt att välja en plats "mitt i andra sopranen". Kören är så stor, det kanske är därför jag inte hör mig själv? Ovan vid dirigenten är jag också. Hans tråkiga humor kan jag väl stå ut med, men måste han använda dirigentpinne? Och varför är basarna så mycket sämre än alla andra? Vi måste stanna och gå igenom deras stämma specifikt oftare än för övriga stämmor tillsammans. Eller är det extremt svårt att vara bas? Ibland är engelska svårt. Dirigenten, Fred tror jag han heter, vill t.ex. att vi sjunger ett luftigt chouen, istället för when, i Paulus-stycket. Igår var jag lite mosig efter workshopen också. Klockan ringde kvart i sex för att jag skulle hinna till Virginia innan nio. Hej och hå kollektivtrafik. Jag vänjer mig nog vi kören så småningom. Jag tror jag kan lära mig mycket här. Och jag gillar styckena.

Idag har jag stickat klart min mössa och den ligger på våtsträckning nu. Jag fotar och lägger ut i morgon. Medan jag skulle skriva klart mitt CV surfade jag lite och hittade en sida om hur en snabbmatskedja här var emot att personer med samma könsidentitet skulle få gifta sig. Sen kom jag till den här, ganska skämtsamma, artikeln "Vilken snabbmatskedja är mest religiös?"

De senaste dagarna har det kommit en strid ström av typiskt amerikanska företeelser: Först vittnesbörd på jobbmötet, sedan kunde man köpa girl-scout cookies av någons dotter på kören, och så idag hittar jag artikeln om religiösa snabbmatskedjor. De mexikanska kedjorna verkar ändå rätt förskonade och de är våra favoriter, vilket känns bra. Jag har definitivt inte något emot religion, men jag tänker inte bidra till att människor inte får tillgång till att registrera sina relationer, abort och preventivmedel (vilket verkar vara de centrala frågorna för religiösa här). Jag antar att det där med What would Jesus do kan komma i andra hand.